Som efterträdare till pbv 301 provades M 113, men det gick inte att strida från vagnen på samma sätt som gjorts på pbv 301. Ändringarna hade blivit stora och kostsamma.

Hägglund & Söner i Örnsköldsvik fick då uppdraget att ta fram en pansarbandvagn. Kravet var bl a att den skulle kunna flyta och ha högre hastighet än föregångaren. Många delar är gemensamma med M 113, t ex bandaggregatet. Två prototyper byggdes, en med 4 och en med 6 växlad låda med hög och låg, d v s 12 framåtväxlar. Vid körning hoppade förarna över varannan växel, så Volvos ordinarie växellåda valdes.

 

Här är ännu inte kanonen monterad. Obs fällbara rampen. Båda försågs med fällbar ramp baktill som M 113. Vid försök kom man fram till att det gick snabbare att göra avsittning genom den enda bakdörren än att fälla rampen. Slutsatsen blev då att sätta in två bakdörrar. Kanonen kommer från det gamla jaktplanet J 29 Flygande Tunnan.

Komplett prototyp, nu utan ramp baktill. Gummisidorna togs bort ganska snart i serieleveransen, höll inte för terrängkörning. Även främre och bakre stänkskärm konstruerades om. Serieleverans skedde från 1965 och framåt, 518 vagnar för trupptransport och strid. 50 vagnar var försedda med ett arbetsbord och 4 radiostationer och används som stridsledningsvagnar för bataljonschef, pbv 3021. 50 användes som eldledningsvagnar för artilleri, epbv 3022, och 9 som ledningsvagnar för bandkanon, bplpbv 3023.

Försök att modifiera vagnen skedde slutet av 70-talet, här med spaningshuv för pskgrpch och extra fack för mtrl framtill. Rökkastare är flyttade till tornet.

För att bättre kunna slåss från vagnen utan att visa sig provades en vagn med skjutkulor för besättning. Vapen var kpist m/45.

Vagnen byggdes sen om ytterligare med bärhjul som går omlott typ Panther m fl tyska vagnar. Vagnen renoveras idag till körskick. Bärhjulen har bytt plats så att det främsta sitter som nr 2 är placerat, förmodligen problem med bandkrängning. Dessa försök ledde inte till någon utveckling av vagnen utan var ett led i försök med efterträdaren, strf 90. Senare har ett antal nya versioner tagits fram t ex ralänkpbv 3024 osv m fl.

Sjuktppbv 3026 har byggts i ett litet antal ex. Tornet har tagits av och sitter idag på patgbil 202 och 203 Patria. Vagnarna har gått utomlands i Bosnien och Kosovo och är då försedda med extra skydd som har ökat vikten med ca 800 kg.

Under senare delen av tjänsten gick UN ur som huvudman och Nato tog över. Därvid målades vagnarna först helt gröna och kort därefter i vanligt 4-färgscamoflage.

I väntan på skrotning i Vislanda. Vagnarna har så tunn plåt att de klipps sönder med en hydraulisk sax. Ännu några år kommer vi att se pbv 302 rullande i väntan på SEP (Splitterskyddad Enhets Plattform). Mera om den på Hägglunds hemsida. Gotlands Försvarsmuseum har en pbv 302, körklar.

Data: Vikt 13,5 ton Hastighet: 65 km/tim, flyter med 5 km/tim. Motor: 270 hkr Volvo diesel, 4 växlad växellåda med hög och lågsteg. (8 fram, 2 back). Besättning: vagnchef, förare och skytt. Transporterad trupp: 9 man.