MT-LB / PBV 401 i Sverige
Svenska armén har köpt in ca 800 fd östtyska MT-LB pansarskyttefordon varav ungefär 300 skrotats och används som reservdelar. En version på ett förlängt chassi, 60 st MT-Lbu som fått beteckning pvb 4021 för strilversionen och 4026 för sjtpversionen har också köpts. Vidare inköptes 228 12 cm bandkanoner 2S1 på samma chassi för skrotning och reservdelar. De kom aldrig till Sverige annat än som delar. Förutom den vanliga varianten köpte man också bärgningsvagnar, MTP-LB med sv beteckning 4012. MT-LB är ursprungligen från fd Sovjetunionen men användes av i stort sett alla stater inom fd WP.
Vagnarna konstruerades i slutet av 1960-talet men nytillverkas länge i förbättrade versioner och olika varianter. I Rysslands underrättelsebataljoner ingår artillerilokaliseringsradar 1L219 som är monterad på ett modifierat MT-LB-chassi.
Fordonen har modifierats för svenskt bruk. En förändring som syns är lastkorgen på bakvagnen där man transporterar bl a personlig utrustning och minor. Vidare var inte bromssystemet och belysning godkända enligt svensk standard. Efter inköpet helrenoverades alla vagnar i Neubrandenburg i östra Tyskland av samma verkstad som servat dem under DDR-tiden.
En av anledningarna till att vagnarna är av intresse för Sverige är deras utmärkta egenskaper i djup snö och mjuk jord och lera. De är också fullt amfibiska.
Vagnarna planerades till de infanteribrigader IB 77 som hade motoriserat infanteri med terrängbilar (Tgb 20) och bandvagnar (Bv 206). Bgbv 4012 ingår även i IB med Pbv 501 (BMP-1S) men ändrades till att ingå i Norrlandsbrigader p gr av att pbv 501 som skulle vara där hade för dålig framkomlighet i djup snö.
Andra versioner är utöver personaltp är bl a stridsledning och bärare av robotgrupp 56 Bill. Roboten kan skjutas från vagnstaket eller utflyttad på marken. Den ryska MT-LB är lämplig av olika orsaker. Robot 56 är trådstyrd och därför skjuter man från en stridställning varifrån man siktar på målet hela tiden tills roboten detonerar. Detta är ett ganska utsatt läge och därför är det en fördel om vagnen har en låg siluett som t ex MT-LB för att minska risken för bekämpning. Eftersom den inte har beväpningen mitt på vagnen som många andra stridsfordon utan i ett torn på framdelen så behövdes bara några små förändringar för att kunna montera roboten på taket.
Dessutom är den som alla ryska stridsfordon relativt liten, västmakterna gör sina stridsvagnar och liknande till stora, rymliga och ergonomiska arbetsplatser medan öst bygger dem efter andra krav vilket gör dem små och trånga. Fördelen för dem är att en mindre vagn är svårare att upptäcka och träffa.
P 18 utbildade ett kompani innan beslut om nedläggning kom,
Många vagnar hann aldrig tas i bruk utan förrådställdes tills de utgick, Samtlig är skrotade eller sålda bl a köpte Finland några hundra. Kvar finns ett fåtal museivagnar.
Data/prestanda Pbv 401
Stridsvikt | 11 900 kg ±2,5% |
Beväpning | 7,62 mm ksp 95 (PKT) |
Längd | 6454 mm |
Bredd | 2850 mm |
Höjd | 1865 mm |
Största stigningsvinkel | 35° |
Största lutningsvinkel | 25° |
Markfrigång | 395 - 415 mm |
Minsta vändradie | 1,25 m |
Max hastighet | 60 - 80 km/h |
d.o. simmande | 5 - 6 km/h |
Aktionsradie | 475 km |
Motor | 8 cylindrar med direktinsprutning |
Bränsle | Diesel |
Slagvolym | 14 860 cm³ |
Effekt | 179 kW (240 hk) |
Vridmoment | över 900 Nm |
Bränsletank | 520 l |