Strv 74
Stridsvagn 74 kom till Gotland våren 1959. Den första omgången med fyra vagnar anlände till Slite med Sveabolagets nybyggda M/S Stocksund på dess jungfruresa 21 april. Totalt kom 24 strv 74 att tillföras Gotland. Beteckningen ”74” innebär att det är den fjärde stridsvagnskonstruktionen med 7 cm kanon.
När stridsvagnen 102 (Centurion) kom till Gotland 1968 började strv 74 fasas ut, men fanns kvar i vissa bataljoner fram till 1975.
Strv 74 tas fram med två prototyper 1955 för det behövs en medeltung vagn i mellansverige. Ombyggnaden sker på de militära tygverkstäderna under några år och den blir mycket billig. Tidningsrubrik vid presentationen betecknar den som ”Arméns sparbössa”. Slutleverans av de totalt 225 st är 1960. Det är endast 2-motorvagnar som blir ombyggda. Antalet disponibla motorer räcker inte till att både ge pvkv m/43 och m/42 EH nya motorer och det blev fler vagnar med nästan samma kanon. Det fanns 87 st pvkv men bara 57 st m/42 EH.
Med hänsyn till risken för taktiska kärnladdningar på stridsfältet förses vagnen med stötvågsskydd över luckorna över styrväxeln. En stötvåg kan annars leta sig in där och kasta mellanväggen på besättningen. Normalt öppna men stängs vid ”högsta atomberedskap” och vid vadning.
Det blir ett helt nytt torn med en 7,5 cm lvkan m/37 som är något längre än den på pvkv. Utgångshastigheten Vo på den underkalibrerade slpprj m/49 är 1160 m/s. Medförd ammunition är 23 slpprj m/49 och 23 sgr m/38, till ksp 4500 st 8 mm, efter 1965 7,62 mm.
Den är nog ändå i klenaste laget, vid utbildningen lärdes ut att vissa områden runt pjässkölden och chassit på motståndarvagnarna från Stormakten (Sovjetunionen) med namnen Vargen (T 55) och Björnen (JS III) var möjliga att få genomslag frontalt. I övrigt var sidmål att föredra. Vargen hade 10 cm och Björnen 12,2 cm kanon så det var bra att detta inte behövde testas.
En VW industrimotor om 25 hkr byggs in baktill i tornet med en generator om 6 KW. Dessutom sker uppvärmning och ventilation med den, liksom att ge ström till tornriktningen. Tanken om 35 l sitter i botten på tillbehörslådan på vänster sida och räcker för ca 8 timmar.
Motorerna förses med insprutningssystem och det ökar effekten till 2x170 hkr, samtidigt som de blir bränslesnålare. Precis som strv m/42 går det att köra på en motor vid haveri av den ena. Motorerna har två höga punkter i kylsystemet, en vid påfyllning och en vid termostathuset. Där ska en nippel öppnas och luft släppas ut till kylvätska kommer fram. I annat fall blir det bristande cirkulation och kokning och haveri. Det hände en vagn på Axvalla hed som därefter fick ta sig till Skövde på en motor. Temperaturen steg till 110 gr på den som var i drift vid passagen av högsta punkten längs vägen. Den kom hem, men den motorn hade tagit så mycket stryk att den fick bytas.
Bandbredden ökas och även anliggningen så trots 4 ton ökad vikt blir bandtrycket ca 25% lägre än på strv m/42. Körsträcka var inte mer än 12-13 mil på landsväg så vid mobilisering monteras en dunkhäck om 10 st 20 liters dunk fast på bakpansaret. Ej i fred, för brandfarligt med ljuddämparen som sprutade flammor under. Det förekom också försök med bränslekärra till strv 81 kopplad till vagnen, men det blev nedlagt.
För att förbättra räckvidden vid pansarbekämpning provas två st SS 11 (pansarvärnsrobotar) monterade på tornet, men det ledde inte till något.
Vadning blev komplicerat, tornets bakdel måste täcka för elverket, så efter vissa försök togs den möjligheten bort och det fick bli vadning till max 1 m.
Ursprungligen har strv 74 tre radiostationer, ra 400, ra 121 och en bärbar ra130. Den sistnämnda hade ofta en räckvidd ungefär som man ropar. I mitten på 60-talet byttes stationerna ut, 2 st ra 421 monterades i en del, lika i varje kompani. Antalet räckte inte så i andra monterades två st ra 121. Nya beteckningar blev strv 742 för vagn med 421 och 743 för 121.
Även strv 74 slutar som värntorn, man räknade med att det var bara att byta torn med m/42 för att öka beväpningen vid hamnar, men fundamenten höll oftast inte för den ökade rekylen så det blev inte så många som blev utplacerade.
Texten uppdaterad 2024-04-22
